Kärlek
Ena stunden när man träffar någon och allt känns så himla bra och känslan ens inte går att beskriva, då visar det sig att killen är den största idiot man mött. Man förlåter och förlåter och tror att allt ska bli bättre efter varje gång, men det blir inte det. Det bara fortsätter att bli värre. Varför ger man då inte upp? Nej utan man fortsätter att träla i detta elände, dag ut och dag in. I hopp om att det någon DAG ska bli bättre. Men någon dag, när ska den dagen egentligen komma? Om kanske 1 vecka, några dagar, någon månad, ett år, flera år? Kanske den ens aldrig kommer. Jag har själv satt mig i denna sits. Flera gånger om,. Eftersom jag är så godhjärtad och vågar inte tro det värsta om någon.
Men efter allt som hänt har jag själv tagit tag i mig själv. Satt mig ner vid bordet med papper och penna. Och skrivit upp alla bra saker med denna människa och alla dåliga. Och jag har då själv insätt att det är mer dåliga saker än dom bra. Är det värt att stanna kvar då har jag frågat mig själv, men jag har faktiskt en gång för alla sagt ifrån. Det är inte värt det. Det är inte värt att få en massa skit kastat på sig dag ut och dag in för ingenting.
Alla har sina bra stunder men även sina dåliga, och jag kan inte leva med någon som har mer dåliga sidor än dom bra. Det går inte bara, jag har försökt länge nog med att göra det och verkligen kämpa. Men det finns längre ingen ork eller kraft. För att bara ge och ge och kämpa själv utan att få nått tillbaka, det funkar bara inte. Det gör inte det. För att i ett förhållande är man inte en person. Man är faktiskt 2 människor. Och det är väl meningen att båda ska kunna ge lika mycket, och verkligen hålla ihop. För håller man inte ihop funkar inget.
Jag är så glad att jag själv har insätt detta och att ingen annan har gjort det åt mig. Eller jag ska inte säga att jag enbart har insätt det själv, jag har även fått lite hjälp på vägen av alla mina vänner som hela tiden sagt till mig att denna människa inte är värd mig. Men det är ju sånt man inte vill tro på eller höra på. För när man är kär, då är man blind och döv. Och glömmer allt det som finns omrking en. Man måste inse saker själv också. Men denna lättnad som släppt från mig, det har varit helt magiskt. Det är som en ny värld har öppnat sig.
Sen måste man väl hitta någon annan för att kunna gå vidare. Och det är precis vad jag gjort! Man måste våga släppa taget och chansa för att hitta det bättre och inse att det faktiskt finns andra världar än bara den man är fast i.
/ Michaela ♥
Men efter allt som hänt har jag själv tagit tag i mig själv. Satt mig ner vid bordet med papper och penna. Och skrivit upp alla bra saker med denna människa och alla dåliga. Och jag har då själv insätt att det är mer dåliga saker än dom bra. Är det värt att stanna kvar då har jag frågat mig själv, men jag har faktiskt en gång för alla sagt ifrån. Det är inte värt det. Det är inte värt att få en massa skit kastat på sig dag ut och dag in för ingenting.
Alla har sina bra stunder men även sina dåliga, och jag kan inte leva med någon som har mer dåliga sidor än dom bra. Det går inte bara, jag har försökt länge nog med att göra det och verkligen kämpa. Men det finns längre ingen ork eller kraft. För att bara ge och ge och kämpa själv utan att få nått tillbaka, det funkar bara inte. Det gör inte det. För att i ett förhållande är man inte en person. Man är faktiskt 2 människor. Och det är väl meningen att båda ska kunna ge lika mycket, och verkligen hålla ihop. För håller man inte ihop funkar inget.
Jag är så glad att jag själv har insätt detta och att ingen annan har gjort det åt mig. Eller jag ska inte säga att jag enbart har insätt det själv, jag har även fått lite hjälp på vägen av alla mina vänner som hela tiden sagt till mig att denna människa inte är värd mig. Men det är ju sånt man inte vill tro på eller höra på. För när man är kär, då är man blind och döv. Och glömmer allt det som finns omrking en. Man måste inse saker själv också. Men denna lättnad som släppt från mig, det har varit helt magiskt. Det är som en ny värld har öppnat sig.
Sen måste man väl hitta någon annan för att kunna gå vidare. Och det är precis vad jag gjort! Man måste våga släppa taget och chansa för att hitta det bättre och inse att det faktiskt finns andra världar än bara den man är fast i.
/ Michaela ♥
Kommentarer
Trackback
